Möt konstnärerna – Desenio Art Awards

Julia Humbla – Painter of the Year 2026

Julias verk valdes ut för hennes raffinerade och känslomässigt gripande figurativa uttryck. Med en återhållsam färgskala och en finstämd visuell rytm fångar hon ögonblick av mänsklig närhet med enastående känslighet och klarhet. Julia är bosatt i Stockholm och tillbringar flera veckor varje sommar i den lokala skärgården.

”Det är i naturen jag hittar det mesta av min inspiration – i årstidernas växlingar, de stilla landskapen och vardagsögonblicken med mina barn.” Hon tar med sig idéerna hem till familjens lägenhet, där de förvandlas till målningar med en mycket tydlig känsla av lugn. ”Jag hoppas att mitt arbete ger en känsla av ro i en snabbt föränderlig värld. Om någon stannar upp ett ögonblick, känner något bekant eller påminns om ett minne som de trodde att de hade glömt, då känner jag att jag har lyckats.” 

Julia föddes in i en kreativ familj, så hennes yrkesval har alltid respekterats. ”Måleri har alltid känts som en del av vem jag är”, säger hon, ”Jag lämnar ofta delar av mina målningar odefinierade, så att betraktaren kan fylla i berättelsen med sina egna minnen och känslor.”  Och hur föds en idé till en målning? ”Det kan vara rörelsen i en vacker klänning, texturen i ett tyg eller ett flyktigt ögonblick med mina döttrar.

När något berör mig försöker jag fånga den känsla det gav mig.” De fyra vinnande konstverken förenas av teman som relationer, längtan, drömmar och en känsla av tillhörighet. Julia säger: ”Kvinnan som håller svanen representerar för mig känslan av att sakna något. Det kan vara en person, ett ögonblick eller helt enkelt en känsla som en gång fanns men som nu bara finns kvar som ett vackert minne.” Blev hon överraskad när hon fick veta att hon hade vunnit? ”Ja, helt och hållet.

Jag var i vårt sommarhus med mina barn när min telefon ringde från ett okänt nummer. Det var Desenio. Hon sa, nästan tyst: ’Du får inte berätta för någon än, men du har vunnit.’ Jag brast omedelbart ut i tårar. Jag tror att jag bara upprepade: ’Va? Nej, menar du allvar? Jag förstår inte’, om och om igen.”

Joel Mellström – Graphic Artist of the Year 2026

Juryn fängslades av Joels surrealistiska kompositioner som öppnar upp kontemplativa rum där det välbekanta blir poetiskt, tvetydigt och subtilt bekymrande. Joel är kreativ i sitt dagliga arbete i Stockholm, men ägnar sig åt sin egen konst på fritiden.

Han är starkt influerad av film och skapar drömlika scener som blandar det surrealistiska med det fantastiska. Joel har alltid varit kreativ, men det var först i slutet av tjugoårsåldern som han fann sin väg till att skapa digitala collage. ”Jag älskar att skapa landskap med djärva färger som kan se ut som en ögonblicksbild ur en dröm.

Jag är särskilt intresserad av utrymmet mellan det verkliga och det inbillade, där välbekanta element förvandlas till något oväntat.” Hur ser då den kreativa processen ut när han skapar digitala collage? ”Det handlar egentligen bara om att jag bläddrar igenom en massa bilder för att se om något väcker en idé. När jag hittar den perfekta första bilden kommer visionen för hela konstverket nästan omedelbart.”

Som självutnämnd filmnörd hämtar Joel mycket inspiration från olika regissörer. Hans absoluta favorit är Wes Anderson. ”Han är i stort sett anledningen till att jag hittade min kreativa röst. Jag har honom att tacka för mycket.” Och hur är det med de konstverk som hjälpte honom att vinna det här priset? ”Jag ville visa upp några av mina favoritverk och hur min kreativitet har utvecklats genom åren.

Varje verk i urvalet har den där drömlika men ändå bekanta känslan som jag strävar efter i min konst.” Men hur kändes det att vinna priset? ”Att få veta att jag vunnit i min kategori några månader senare var en helt otrolig känsla. Som någon som, trots att jag är kreativ på heltid, ständigt kämpar med impostorsyndromet, kändes det också väldigt betryggande och smickrande att ha vunnit.”

Hanna Göransson – Photographer of the Year 2026

Juryn lockades av Hannas konstnärliga förmåga att skapa klarhet, humor och en stark visuell övertygelse. Hennes verk förvandlar välbekanta föremål och gester till kompositioner som är både lekfulla och fängslande. Hannas intresse för fotografi väcktes redan under tonåren. Hon kommer från Hälsingland, en ganska lantlig del av Sverige, och har alltid varit omgiven av hantverk: ”Det var helt enkelt något som jag och mina systrar gjorde”, säger hon.

Nu har hon ett enda fokus: ”Jag älskar fotokonsten eftersom den är så mångsidig, kreativ och kan ta en till så många olika platser.” Så hur ser hennes kreativa process ut? ”Ibland är allt planerat in i minsta detalj för varje bild, men oftast är min process praktisk och experimentell.”

Hon brukar följa med strömmen och lita på sin intuition. ”Jag gillar att ta vanliga saker och placera dem i oväntade kompositioner, eller helt enkelt lyfta fram vardagliga saker som vi vanligtvis går förbi utan att lägga märke till.” Hon dras till färgstarka kontraster och strävar alltid efter att hennes motiv ska vara fulla av liv. ”Jag gillar att skapa en balans mellan det polerade och det ofullkomliga.” Inspirationen kommer från många håll.

”Jag inspireras av vardagens glimtar, färgerna på husen, grafisk design, vänner och familj, naturen och människor på gatan.” Och när det gäller det verk som fångade juryns uppmärksamhet var det ett examensarbete under hennes studier i Stockholm. ”Idén var att utforska kontraster genom digital fotografi, särskilt det ögonblick då det polerade kolliderar med det kladdiga, och oväntade detaljer tvingar dig att titta närmare. Jag använde vardagliga material som cigarettpaket, pommes frites, nudlar, ketchup, stekta ägg och mjukglass. Mitt mål var att skapa friktion.”

Blev hon förvånad när hon fick samtalet om att hon hade vunnit utmärkelsen Årets fotograf? ”Ja, absolut! Jag vet hur många fantastiska kreatörer som ansökte, så att höra att mitt arbete stack ut för juryn var en otrolig, nästan overklig överraskning. Att detta projekt uppmärksammas på ett så stort sätt ger mig en rejäl självförtroendeboost.”

Joeyline Tannous – Illustrator of the Year 2026

Joeylines färgstarka verk fångade juryns uppmärksamhet med sina intima och karaktärsfulla skildringar av vardagslivet. Genom uttrycksfulla färger, välbekanta motiv och en säker kompositionskänsla förvandlar hon vardagliga scener till verk som känns personliga, levande och fängslande.

När vi frågade henne var Joeyline inte riktigt säker på när hon började betrakta sig själv som konstnär. Hennes rötter i Libanon kan ha något med saken att göra. ”Jag kommer från en kultur där människor bryr sig om estetik, men där konst ses som ett tidsfördriv, en hobby och inte en karriär som är värd att ta på allvar.

Arkitekturen blev den bro jag använde för att bygga upp en seriös karriär samtidigt som jag fortsatte att söka glädjen i kreativitet och konst.” Hon beskriver sina verk som ofullkomliga, roliga och färgglada. ”Jag gillar inte att begränsa mig till en viss stil, eftersom jag gärna experimenterar mycket. Det är en sorts omtolkning eller sammansmältning av klassiska stilleben med moderna matinlägg på Instagram, där jag använder precis tillräckligt med perspektiv för att det ska hänga ihop, men inte tillräckligt med dimension för att ta sig själv på allvar.

Det är konst som jag vill hänga hemma hos mig själv.” Hon lägger kanske lite tid på att planera sina verk, men när hon väl sätter igång struntar hon ofta i planen. ”När jag börjar blanda färger slutar det oftast med att jag helt bortser från det mesta av planeringen och bara har kul. Det handlar om att prova sig fram och lita på processen, även om det ser rörigt eller kaotiskt ut, för ibland gör spontana idéer det hela roligare.” Det verk hon skickade in till tävlingen består av en serie ögonblick som kretsar kring att äta och dricka.

”Mat för människor samman. Målet var inte att göra en hyperrealistisk version, utan snarare något tecknat, med tydligt definierade kanter, vilket i själva verket gav mig större frihet att experimentera med färgblockering och att låta ofullkomligheterna stå i förgrunden.”

Hur kändes det att få beskedet att hon hade vunnit utmärkelsen Årets illustratör? ”Det gav mig den bekräftelse jag behövde på att ja, jag är en konstnär, och jag kan dela med mig av min konst. Det visade mig att modet att våga visa upp mig själv och att försöka kan leda till otroliga resultat. Jag behövde ett tecken för att bevisa för mig själv att detta är något jag kan göra, som jag kan ta på allvar, och universum svarade tiofaldigt.”

Marine Aimée – Emerging Talent of the Year 2026

Marines konst fångade juryns uppmärksamhet tack vare ett djupt introspektivt och känslomässigt uttrycksfullt konstnärskap. Hennes målningar utforskar teman som sorg, läkning och mänsklig komplexitet med både känslighet och styrka. Marine är bosatt i Calgary, Kanada, och arbetar från en ateljé i sitt hem. Hon uppskattar att ha en lugn plats att skapa på, eftersom så mycket av hennes arbete bygger på reflektion.

”Landskapet här utstrålar en känsla av öppenhet, vilket jag tror speglar det utrymme jag försöker skapa genom mitt arbete. En plats där människor helt enkelt kan känna.” Marine har alltid varit kreativ, men hennes väg till konsten var inte rak. ”Vid olika tillfällen ville jag bli författare, professor, till och med arkeolog. När jag ser tillbaka tycker jag inte att de åren var bortkastade. De lärde mig mycket om mig själv och hjälpte mig att förstå vad som verkligen gav mig tillfredsställelse.”

När Marine gick igenom ett svårt uppbrott i tjugoårsåldern tog hon äntligen upp en pensel och började skapa konst som ett sätt att bearbeta sina känslor. ”Det som började som ett sätt att hantera situationen blev långsamt något mycket djupare.” Hur skulle hon beskriva sitt arbete? ”Mycket av mitt arbete befinner sig i gränslandet mellan sårbarhet och styrka. Jag är intresserad av de känslor vi inte alltid har ord för, de stilla stunderna av självupptäckt, spänningen i att bli till och de berättelser vi bär på under ytan.”

När hon faktiskt målar handlar det om en noggrann balans mellan avsikt och intuition. Även om hon kanske börjar med en grov plan, uppstår några av hennes favoritstunder när hon låter målningen utvecklas naturligt och motstår frestelsen att tvinga den att bli något den inte är. Och vad betyder det för henne att vinna det här priset? ”Jag tror att det här priset står för mer än bara konstnärliga prestationer. Det hyllar konstnärer som bidrar till en kreativ kultur byggd på gemenskap, generositet och utveckling.

Att ha blivit nominerad har varit en ära, och att få bli en del av den gemenskapen är en möjlighet som jag värdesätter långt mer än själva priset.” Hennes prisbelönta konstverk väver samman berättande med känslomässig sårbarhet. ”Dessa verk har påverkats djupt av mina egna erfarenheter av självupptäckt och av att lära mig att konfrontera de delar av mig själv som formats av tidigare upplevelser. Jag blev intresserad av de ögonblick då vi verkligen börjar känna igen oss själva mer öppet, ifrågasätter de berättelser och övertygelser vi burit med oss och skapar utrymme för förändring.”

Samuel Centrella – Mixed Media & Urban Artist of the Year 2026

Samuels verk valdes ut av juryn för en kraftfull och kompromisslös konstnärlig röst. Hans uttrycksfulla verk utvecklas genom gester, lager på lager och materialexperiment, vilket resulterar i kompositioner som känns omedelbara och känslomässigt laddade. Vilken väg tog han för att bli konstnär? ”När jag var barn gav min mormor mig träkol och skisspapper. Att teckna blev mitt liv. Jag förde anteckningsböcker som jag inte visade för någon eftersom det inte handlade om en presentation.

Det kom så naturligt för mig att jag aldrig insåg att det var något jag kunde satsa på som karriär. Han följde flera andra vägar innan han accepterade att hans sanna hantverk var måleri: dansare, musikalisk teater, skådespeleri, dramatik och film. Baserad i New York City ser han måleri som en dialog mellan betraktare och konstnär. ”De bästa målarna berättar exakt hur de känner inom de första två sekunderna av att titta på sitt verk.” Hans kreativa process följer ett visst mönster. Han börjar med meditation för att skapa rätt sinnesstämning.

”När jag lugnar ner mitt sinne tar min intuition över och jag kan bara måla. Jag tänker inte, jag planerar inte, jag tillåter mig helt enkelt att få kontakt.” När han väl har börjat använder han sig av sin tid som dansare och jazz för att vägleda sina rörelser. ”Det handlar om att hålla tankarna borta från dem.” Abstraktion är oerhört viktig för honom. ”Genom abstraktion kan jag utforska vad det innebär och känns att vara människa.”

Och hur kändes det att bli uppmärksammad av Desenio Art Award-juryn? ”Jag blev så överraskad! Det var verkligen spännande att bli utvald som finalist bland de mycket begåvade konstnärerna i min kategori. Vilken ära att bli utvald som den första vinnaren av Mixed Media and Urban Artist of the Year Award.” Samuels vinnande konstverk består av fyra stora abstrakta målningar. ”Jag började med blank hårdpapp och lade till gouache och akrylfärger. Jag blandade detta lager vått på vått, vilket ger den torra färgen en känsla av rörelse och frihet.

När det första lagret torkade gav det mig ett rytmiskt landskap att lägga lager ovanpå. Ju mer jag leker och dansar runt hårdpappret får jag ett sammanhängande verk. Någonstans mitt i målandet känner jag mig överväldigande komplett.” Utforska de vinnande konstverken från varje konstnär på deras sida med utvalda konstnärer, kanske upptäcker du en ny favorit.